I den debatartikel i Dagen idag talar förre språkröret Birger Schlaug om Gud och kyrkan, dess tro och dess trovärdighet. Schlaugs insikter känns i det närmaste profetiska:
En Gud som håller upp fingret och ser vart det blåser är inte mycket till Gud. En kyrka som gör samma sak, är inte mycket till kyrka. Även om jag och mängder med andra tycker att det är trevligt, gott och klokt.
Ska man tro på en Gud och på en skrift man anser är helig, då ska man också göra det. Allt annat blir fånigt. Hur trevligt, demokratiskt och mysigt vi än kan tycka att det är.
Om en kyrkas uppfattningar först har malts genom den kvarn där bara det som är politiskt korrekt, och som går under benämningen "modernt", kommer ut känns det mest som en förening vilken som helst. Det har också ett värde. Men det har nog inget med Gud att göra.
Det är intressant att en poerson som i artikeln inte bekänner sig som troende har sådana insikter. Schlaug isar en förmåga som många i det sekulariserade SVerige saknar, förmågan att sätta sig in i en troendes tänkande. I det sekulariserade samhället blir religionen obegriplig och måste därför anpassas, men Schlaug visar på att denna anpassning inte kan ske utifrån tidens vindar, utan måste ske i trohet mot den heliga urkunden, i detta fall Bibeln. Schöaug visar istället på hur absurt det blir när det är tyckanden som står över Gud och när det är politik som är överordnad Guds ord.
tisdag 29 september 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag har inte träffat många som resonerar som Schlaug, men hans respekt för kristna skulle behövas i många ateistiska och agnostiska kretsar.
Jag håller med om att Schlaugs resonemang är bra och på många sätt helt riktigt. Många av oss blir upprymda och tycker att vi inte kunde sagt det bättre själva. Vi känner oss bekräftade när icke-bekännare på detta sätt ger oss stöd.
Det kan ju DOCK också vara så att han tycker att det är jobbigt med en kyrka som är i rörelse (inte bara i negativ bemärkelse som vi lätt tänker). Det är naturligtivs bekvämt med en kyrka som hela tiden svarar upp mot ens förutfattade meningar och som därmed inte heller hotar status quo i samhället och mitt eget liv - en kyrka som man kan avfärda eftersom man vet allt om den. Jag tror att vi inte helt och hållet ska omfamna hans eventuella vilja att spika fast kyrkan i en förutsägbar och färdig förpackning som är lätt att kontrollera.
Skicka en kommentar