Gräddfiler eller likhet inför lagen.

En av veckans stora nyheter har varit den gotländske landshövdingen Marianne Samuelssons uttalanden och handlanden i relation till vissa kända och inflytelserika personers tillstånd för byggnationer i strandnära områden. Sveriges radio har haft det som en huvudnyhet under två dagar (länk 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11. Hennes uttalanden är mycket märkliga, där hon argumenterar för att man måste vara rädd om företagare för att inte förlora arbetstillfällen i regionen. (Dagenlänkar 1, 2 Uttalandena blir än märkligare om man tänker på vad Samuelsson sade i TV för 11 år sedan: "Låt dem flytta då!" i samband med risken att vissa nyckelpersoner i näringslivet skulle lämna landet.

Det allra märkligaste uttalandet i samband med den här nyheten är att entreprenören Johan Staël von Holstein menar att Marianne Samuelsson har gjort helt rätt på Expressens debattsida. Han menar att det är entreprenörerna som för utvecklingen framåt och därför är de värda förmåner.

Dessa märkliga människovärdeshaverier är värda några kommentarer.

1. Likhet inför lagen är grundläggande Att man reagerar så starkt mot påståendena hos Samuelsson och Saël von Holstein är att detta är en sådan självklar princip. Principen är grundad i en kristen människosyn (som även präglat det humanistiska sättet att tänka). Ett samhälle där lagen inte gäller vissa, för att de på något sätt har förtjänat att stå över lagen hamnar snart i ett moraliskt moras. Detta är ju själva grogrunden för korruption, både pekunjär och vänskaps. Helt plötsligt kan man köpa sig fri från lagen, antingen genom pengar, förtjänster eller kontakter. Att argumentera för något sådant är inte bara märkligt. Det är faktiskt att argumentera för något ont. Om inte alla är lika inför lagen, har samma rättigheter och skyldigheter och samma värde har den utveckling Sra'el von Holstein menar skett fullständigt raserats. Snart är vi tillbaka i ett feodalt samhälle där de med pengar skapar egna lagar och regler. Dit vill nog ingen.

2. Sammanblandning av tacksamhet och förmåner. Det stora misstaget som Samuelsson och von Holstein gör är att de bländas av personers framgång och rikedom. Detta gäller kanske även de personer som försökt få förmåner i relation till strandskyddet. När man tror att man är mer värd och har rätt till förmåner på grund av att man har pengar eller har lyckats, så har man blandat samman två saker - tacksamhet och förmåner. Självklart skall man visa tacksamhet och uttrycka den för de människor som lyckats och som på ett bra sätt skapat arbetstillfällen och främjat ekonomin i ett land eller en region. Det entreprenörerna åstadkommer är viktigt och uppskattning skall visas i form av erkännanden, när detta är befogat, men det kan aldrig leda till gräddfiler eller särbehandling. Personerna har gjort bra saker, arbetat hårt, vilket är värt att prisas, men det skapar ändå inga rättigheter som andra inte har.

3. Fel bedömningen av olika arbetsinsatser. Det finns ingen som kan förneka att det behövs drivande människor som sätter igång saker och får saker gjorda. De behövs, men de är aldrig ensamma. De har medarbetare. Betoningen på entreprenörskapet gör att en person kommer i fokus, en persons begåvning lyfts fram på bekostnad av andra. Det kan verka som om entreprenören skapat allt på egen hand, men det är ju inte sant. Han behöver både arbetare och tjänstemän som utför arbetet, och deras arbete är faktiskt lika värdefullt. Tanken på framgång och utveckling leder så lätt till att vi ser bara frontfiguren och att vi värderar människors värde utifrån deras framgång. ´

4. Entrerenörens gåvas baksida. Framgångsrika personer är också ofta väldigt duktiga på att övertyga och kommunicera. Detta är en risk både för dem själva och för andra. Det är lätt att hamna i manipulativa förhållanden, medvetet eller omedvetet. Man får helt enkelt som man vill och ingen kritiserar för det brukar vara bra och verkar alltid vara bra.

5. Motivationsmissen. Också tror vi att entreprenören driv av att få en gräddfil. Hans drivkraft är ju själva jobbet och utmaningen. Entreprenören slutar inte vara entreprenör bara för att han inte ställs över lagen eller får andra förmåner.

6. Individualismens och tillväxtstänkandets seger över solidariteten? Är detta sätt att tänka och argumnetera ett tecken på att individualisemen coh ekonomismen gått så långt att den är på väg att ställa sig över den gemensamma solidariteten? Är det bara ett naturligt steg utifrån de värderingar som är gällande i vårt samhälle? Jag hoppas att det inte är så och att reaktionerna som faktiskt kommit på Samuelssons märkliga uttalanden är ett tecken på detta!

Om arbetet är en gudstjänst borde det istället leda till andra konsekvenser. Varje arbete borde ha samma värde. (Björne Erixon)