GENERATIONSFRÅGOR

Pingst FFS vill inför sitt rådslag i maj se fler yngre representanter, enligt Dagen. Både ledaren för FFS Pelle Hörnmark och för Pingst Ung Edvard Sköllerfalk är överens om behovet. Och detta är ett dilemma för varje rörelse. Hur skall man sköta generationsväxlingen? Ledarnas önskan känns både sund och angelägen. Här kommer några tankar kring detta:

1. Generationsväxling måste ske kontinuerligt. Det är så lätt att vi upptäcker för sent och behovet blivit så akut. Om inte växlingen sker hela tiden och nya representanter och ledare slussas in, så är risken stor att det inte blir bra. Det blir lätt så att det blir väldigt kraftiga brott ofta med splittring som följd. Därför blir ordet generationsväxling lätt missvisande, därför att det måste handla om ett ständigt inslussande av nya ledare.
   Det är ju inte så att man skall byta ut alla på en gång.
   
2. Mångfald är alltid viktigt i ledarskapet. Alltför ofta sliter vi ut en generation i taget när det gäller ledarskap. Ofta blir ledarskapet lätt en grånad skara medelålders eller äldre medelklassmän av svenskt ursprung. Det är varken bibliskt eller evangeliskt. Mångfald och förnyelse behövs i ledarskapet (se Apg 6:1-6, 13:1-3, 18:2, 18, 26). Det gäller ålder, kön, social bakgrund och etnisk härkomst. Evangeliet är mångfald till sin karaktär och därför behövs en ständig förnyelse av ledarskapet. I en kultur som kännetecknas av "ungdomsideal" är det lätt att tänka att det bara är de unga som skall fram, men det är just kombinationerna som är viktiga. Evangeliet hävdar att det går att kombinera ungdomlig entusiasm och de äldres erfarenhetsbaserade vishet.
   
3. Församlingen behöver ständigt förnyas. Luther konstaterade "ecklesia semper reformanda" (församlingen behöver ständigt förnyas) och denna sanning gäller fortfarande. Därför är det nödvändigt att man hela tiden får in unga människor i ledande funktioner. Läser man kyrkans väckelse- och förnyelsehistoria, så kan man slås av det faktum hur unga ledarna ofta är. Det är viktigt för oss litet grånande medelklassmän att vi inser att vi kan stå för kontinuitet, men att vi med åldern lätt blir konservativa. Vill vi ha en sund förnyelse måste vi lyssna på den yngre generationen. Det betyder ju inte att vi skall kliva åt sidan, utan att vi skall lyssna och bejaka, och ibland sätta stopp (men det får inte vara vår viktigaste uppgift).