Frikyrklig högskoleutbildning

En utredning presenterar förslag till ett gemensamt framtida teologiskt seminarium för de tre samfunden Pingströrelsen (PR), Evangeliska Frikyrkan (EFK) och Alliansmissionen (SAM). Samtal har förts under en längre tid (Se). Inom vissa delar av rörelserna har det historiskt funnits motstånd mot akademiska studier, främst inom PR (Se), men tidigare även inom EFK och SAM. Det har setts i ett motsatsförhållande till den Helige Andes verk. Idag är inte de teologiska skillnaderna särskilt stora mellan samfunden, så utvecklingen är väl naturlig och positiv. Ett frikyrkligt teologiskt seminarium, vid sidan av Universitetens teologiska fakulteter och Baptistsamfundets (SB) och Missionskyrkans (MK)Teologiska Högskola i Stockholm, samt Evangeliska Fosterlandsstiftelsens (EFS) Johannelund i Uppsala skulle kunna blir något riktigt bra.Det finns dock några förutsättningar för att rättfärdiga dess existens, vilka inte är av ekonomisk art.

1. Ett väckelsekristet teologiskt alternativ. Poängen med en sammanslagning måste vara att tydliggöra och förnya den teologi som är samfundens. EFK har nyckelorden: evangelikal (ordet börjar bli problematiskt då det i dagsläget börjar användas liktydligt med fundamentalistiskt, jag återkommer till det i ett senare inlägg), baptistisk, karismatisk och missionsinriktad. Dessa kanske kan sammanfattas med ordet väckelsekristet, och det är kanske inte så svårt för de andra två att ställa upp på dem (utom möjligen baptistisk för vissa inom SAM). En gemensam frikyrklig teologisk högskoleutbildning måste fokusera på detta. Och till det måste läggas en lärjungaaspekt, som är ofrånkomlig i ett kristet tänkande. En frikyrklig höskola utan fokus på uppdraget (missionen) att göra lärjungar har faktiskt inget berättigande. En teologisk högskola måste ha som syfte och mål att bistå församlingarna med hjälp till ett förnyat teologiskt tänkande i överensstämmelse med den egna traditionen. Poängen med en frikyrklig teologisk högskola måste vara att vara ett alternativ, att i positiv mening vara annorlunda.

2. Ett väckelsekristet pedagogiskt alternativ. Hand i hand med teologin måste pedagogiken gå. I utarbetandet av en gemensam teologisk högskola borde man ställa frågan: Vad är en frikyrklig pedagogik? Även på denna punkt har frikyrkan ett unikt arv att förvalta. Man skulle kunna skapa ett nytt sätt att tänka pedagogiskt. Pedagogiken skulle vara teologiskt motiverad, men även historiskt. Det finns i det frikyrkliga arvet som sagt en skepsis mot akademin, både befogad och obefogad. Den befogaqde skepcisen har mycket att göra med pedagogiken. En frikyrklig pedagogik säger att kunskapen i sig inte är målet, utan det den åstadkommer i individens och kollektivets liv. Kunskapen är alltså aldrig ett självändamål, utan kopplat till uppdraget att göra lärjungar. Detta innebär att studierna mycket tydligt måste inkludera studentens hela liv i utbildningen, man kan inte nöja sig med mindre än förändring på ett personligt och andligt plan. Detta måste tänkas in mycket konkret och hävdas mycket energiskt för att en fikyrklig teologisk högskola överhuvudtaget skall ha berättigande. Den måste vara annorlunda, i positiv mening också pedagogiskt annorlunda.

Läsaren må inte tro att det räcker med läsning utan Andens smörjelse, spekulation utan fromhet, forskning utan häpnad, kringsyn utan jubel, flit utan vördnad, vetenskap utan kärlek, intelligens utan ödmjukhet, studium utan Guds nåd, att spegla världen utan den gudomligt ingjutna visheten. (Bonaventura)