George W. Bush (Länk 1, 2, 3) höll i natt ett stödtal för presidentkandidaten John McCain. Talet kännetecknades av den rädslans retorik som är utmärkande för Bush hållning i utrikespolitiska frågor - en rädslans retorik. Bush sa bl.a. "McCain förstår att för att skydda vårt land måste vi möta attackerna innan de inträffar." det handlar alltså inte bara om ett rättfärdigt försvarskrig, utan om att det alltid är bättre att slå till först enligt detta synsätt. Rädslan föder för andras våld rättfärdigar det egna våldet i förebyggande syfte, ett fllständigt förödande förhållningssätt.
Problemet är att detta att det inte är verkligheten som styr, utan den egna rädslan. Det är inte det verkliga hoitet, utan det upplevda som påverkar besluten. Känslan av hot gör att man får rätten att bruka våld. Bushs retorik vittnar om den nationella rädsla som finns i det amerikanska medvetandet - en rädlsa som skapar misstro och brist på förtroende. alla är potentiella fiender, omdömet, empatin och kärleken fördrivs av fruktans förskräckliga fraser. Rädslans retorik kanske gör att man vinner ett val, men man vinner inte förtroende.
Rädslans retorik fungerar i manipulativa situationer och vädjar till våra lägre drifter. Den kan användas i alla sammanhang, men är livsfarlig och skapar distans och otrygghet, istället för kärlek och fred - i det stora, men också i det lilla sammanhanget. "Rule by fear" må fungera, men det är förödande.
Rädsla finns inte i kärleken, utan den fullkomliga kärleken fördriver rädslan, ty rädsla hör samman med straff, och den som är rädd har inte nått kärlekens fullhet.
(1 Joh 4:18, Bibel 2000)
onsdag 3 september 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar