Nya Diskrimineringsombudsmannen (DO) Katri Linna konstaterar att det finns en bristande förståelse för religionernas roll i människors liv i det svenska samhället: "Det finns för dålig förståelse för att religionen är en väldigt viktig del av människors liv." Hon fortsätter med att konstatera att vi har "en starkt sekulariserad, nästan antireligiös, strömning. Den syns i väldigt öppna och kränkande former i samhällsdiskussionen där man ifrågasätter religionens roll och religiösa människors rätt att aktivt utöva sin religion, som om det vore någon diskutabel egenhet som man kan lägga åt sidan när den inte passar." Hon menar också att mycket av det som sägs i debatten om religionen om religiösa människor inte skulle tolereras när det gäller någon annan minoritet: "Det sker en del salongskonforma övergrepp i debatten. Man kan säga ganska många fientliga saker om religiösa grupper som man aldrig skulle drömma om att säga om en folkgrupp."
Det är ju så att en religiös uppfattning är djupt rotad och skall vara djupt rotad. Den är vad man inom sociologin kallar en "comprehensive identity", en sammanhållen identitet, vilket innebär att den till sitt väsen vill genomsyra och påverka hela livet. Den är inget som man bara kan lägga bort hur som helst. Det är mycket glädjande att DO vågar artikulera detta: "Folk förstår inte hur många aktivt troende det finns och att både svenskar och invandrare ingår i den gruppen. Man förstår heller inte vad tron betyder för individen." Katri Linna känns trovärdig och påläst som DO. Hon har en insikt som hon med rätta påpekar saknas i den svenska debatten. Att Linna genomskådar den sekulariserade synens neutralitets- och objektivitetsanspråk känns också välgörande: "Vi tror ibland att alla andra uppfostringsmetoder är helt neutrala. Vi tror att vi inte överför någonting vid frukostbordet så länge vi inte pratar om Gud, men det är fullkomligt nonsens." Det är ju faktiskt så att alla människor har en mer eller mindre artikulerad och medvetet utformad livsåskådning, vare sig man är medveten om det eller ej.
I samma nummer av tidningen Dagen finns en artikel om Lars Leijonborg, som uppvaktats angående den behandlingen den nye rektorn Per eriksson fått från vissa forskare p.g.a. hans frikyrkliga tillhörighet. Den medvetenhet som finns hos Linna, verkar tyvärr saknas hos Lejonborg, något som man borde kunna kräva av en minister med rötter i frikyrkligheten.
"Det har visat sig vara en myt att vetenskapen är värderingsfri." (Owe Wikström)
onsdag 22 oktober 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Hej!
Jag tror nog inte att det finns en kristofobi.
Det som finns inom vetenskapsvärlden är nog en genuin oro för de ständiga attackerna mot vetenskapsbegreppet.
Som jag ser det är det kreationismen i ID rörelsen som ligger bakom denna reaktion.
Man är nog helt enkelt "rädd" att de grupper inom den kristna rörelsen som står längs från vetenskapen skall få mer makt och då speciellt inom vetenskapsvärlden. Pingströrelsen är väl ändå en sk avknoppare till de mer extrema vetenskapsförnekarna som finns inom frikyrkorörelsen.
Hade rektor per Eriksson tillhört tex Missionsförbundet hade antagligen inte någon lyft ett finger.
Det finns alltid konsekvenser av all som sker. Även om avståndet mellan orsak och verkan tidvis kan vara på ljusårs avstånd.
MVH
JAg håller med om att det är kreationismen som skapar rädslan i vetenskapsvärlden. Den utmanar det rådanade synsätten, men det är ju just det som är ett av problemen inom vetenskapsvärlden att det alltid är det gängse paradigmet eller diskursen som är omöjligt att kritisera eller ens presentera en alternativ tolkning. Detta är faktiskt rvärs emot vad vetenskaplighet är. Vetenskaplighet handlar just om kreativ och kritiskt tänkande av rådande teorier.
Det är antidemokratiskt att ge religion ett frikort eller begära att den skall ha det. Religion bör ha samma bemötande som alla rörelser som visat politiskt intresse.
Sen är kreationism en antivetenskaplig agenda att jämföra med de som förnekar judeutrotningen.
Jenny!
Det handlar inte om någon gräddfil, utan om förståelse. NÄr det gäller reliofobin, vilket jag tror är ett bättre uttryck är kristofobi, så finns det en massa fördomar och brist på förståelse för religionens roll i den religiösa människans liv. Det betyder inte att man inte kan ifrågasätta och föra debatt, men all verklig debat och allt verkligt samtal bygger på att man försöker förstå den andres ståndpunkt och inte bara sopar till. När det gäller rektorn i Lund, så verkar hans kritiker inte ha frågat honom själv vad han står för utan bakat ihop honom med deras bild av en rörelse han tidigare tillhört och det blir väldigt märkligt. Jag tycker nya DO Karti Linna visar den förståelse som är nödvändig i hennes postion.
När det gäller kreationismen så är det ganska onyanserat att jämföra den med revisionisternas hållning i relation till judeutrotningen. Kreationisterna tolkar fakta annorlunda än evolutionisterna, medan revisionisterna förnekar den. I fråga om judeutrotningen finns det historiska bevis, medan när det gäller frågan om skapelse eller någon annan teori om världens tillkomst handlar det om att tolka fakta, därför att ingen var ju med. Man tolkar spåren efter tillkomsten. Själva tillkomsten går inte att komma åt med vetenskaplig metod. Vetenskapen är i sig agnostisk. Valet av om man väljet en teistisk eller ateistisk tolkning av universum är faktiskt en trosfråga, vilken ställning man än tar och det behöver båda sidor faktiskt erkänna. Svaret på hur universum kom till går faktiskt inte att bevisa från något håll, sedan kan man tolka indicierna på olika sätt. Varken du eller jag kan med vetenskaplig absolut säkerhet svara på detta.
Skicka en kommentar