Om nödvändiga skillsmässor.

Om skilsmässa mellan kyrka och stat. PÅ DN:s ledarsida idag tar man upp Svenska Kyrkans förhållande till staten och den halvmesyr skiljandet blev. DN påpekar att Svenska Kyrkan särbehandlas och att den är politiskt styrd. Kommentaren är initierad och välgrundad. Det är dags att staten inte särbehandlar ett religiöst samfund eller lägger sig i dess utövning. Samtidigt är det viktigt att staten som DN säger tar sitt fulla ansvar för det kulturarv som de svenska kyrkorna utgör. Att skilja på kyrkan och staten är en nödvändighet för svenska kyrkans egen självbild såsom kyrka. Som det konstateras i DN så har Svenska Kyrkan svårt att göra sig av med rollen som statskyrka. För Svenska Kyrkans roll som kyrka behövs en avpoitisering och en av "statifiering". Kyrkans sammanblandning med makten är en anakronism som aldrig varit bra vare sig för kyrka eller stat. Den har historiska orsaker, som inte ens då, vid Gustav Eriksson Vasas makttillträde, var särskilt lyckat.

Om skilsmässa mellan LO och socialdemokratin. PÅ liknande sätt finns det i Sverige en sammanblandning mellan fackföreningsrörelsen och det socialdemokratiska partiet. Utan att bli partipolitisk så är det dags att en liknande skilsmässa mellan LO och S genomförs. Varken partiet eller facket tjänar på denna sammanblandning. När kollektivanslutningen togs bort i slutet av 1980-talet blev det ju en liknande halvmesyr som 2000-talets skiljande av kyrkan från staten. I och med att S varit det statsbärande partiet i Sverige under så många år blandas facket in i den politiska9 maktsfären och förlorar på samma sätt som kyrkan sin självständighet och blir då inte det facket är tänkt att vara. Lojaliteterna blir dubbla och det är alltid en katastrof för en ideell organisation.

Just nu blir detta tydligt i och med hela AMF-debatten och den röra detta skapar både för S och LO. Lojaliteterna blir grumliga. Vidare är det ju så att idag är det en väldigt stor minoritet i facket, drygt 30%, som faktiskt inte röstar på S. Det är dags att facket får vara fack, som företräder sina medlemmar och inte ett partis intressen,