Svenskarna och religionen.

Ännu en undersökning har presenterats som visar på svenskarnas sekularisering. I den undersökning som Gallup gjort och som Dagen presenterar hamnar Sverige näst sist i en liga där betydelsen av religion mätts. Bara Estland ligger lägre av de 142 undersökta länderna. Elisabeth Sandlund kommenterar den även på Dagens ledarblogg. Att Sverige är sekulariserat på många områden är sant, men problemet är inte att Sverige inte är ett "kristet land" längre (frågan är om det någonsin har varit det), utan de utmaningar det faktiskt innebär för oss som kristna i Sverige. Är det idealet om "ett kristet land" som vi vill återskapa kommer vi aldrig att lyckas. Jag tror att det är en myt som vi måste avskaffa och sluta omhulda, därför att vi försöker återskapa något som inte funnits (och då är det svårt att återskapa) och i den mån det funnits faktiskt varit förtryckande. Försöker vi återskapa detta kommer vi att lägga resurser och ansträngningar helt fel. Tänk om den svenska sekulariserade attityden till religionen är sund med tanke på alternativen?

Några tankar kring hur man kan tänka kring den här situationen.

1. Det faktum att människor inte ger religionen stort utrymme i sitt liv betyder inte att de inte har behov eller är religiöst intresserade. Att människor i Sverige set religionen som mindre betydelsefull än i andra länder kan ju bero på att de religiösa alternativen faktiskt är för dåliga, inte på att människor inte har existentiella behov. Frågan är var problemet ligger hos den sekulariserade svensken eller hos oss kristna, svensk kristenhet, kyrkan och frikyrkan, eller hur nu vi vill definiera oss. Tänk om det är så att vi misslyckats med att presentera ett vettigt religiöst alternativ till den bild som presenterats i media.

2. Kristen tro måste vara relevant, reell, relationell, rättfärdig och revolutionär. En anledning till att svenskarnas brist på intresse för religion är att den inte vekar relevant för dem. Vad spelar tron för roll för vardagslivet och dess frågor? Kristen tro är ett helhetsliv. Den borde genomsyra varje del och ha saker att säga på varje område. Den borde vara verklig och reell. Vi borde leva som om Jesus faktiskt var verklig och reell. Den måste vara ett alternativ och inte bara ett tillägg. Även om vi ibland både anklagas för skenhelighet och dömande attityder, så är kristen tro ett revolutionärt alternativ. Men den är inte moralism, därför att den fungerar bara relationellt. Det är bara i de trovärdiga, nära kärleksfulla relationerna som den kan existera och spridas vidare. Kyrkan är ingen byggnad, har aldrig varit och kommer aldrig att bli, utan en gemenskap av människor som följer Jesus Kristus, delar livet och betjänar världen. Denna relationella och missionella aspekt gör församlingen till det den är. Det är också denna aspekt som undanröjer alla missuppfattningar och fördomar som finns om kristen tro. Det är i mötet med människor som Jesus är mest närvarande. Vi behöver få ihop de två världarna av andligt och materiellt, heligt och sekulärt, naturligt och övernaturligt och låta allt finnas mitt i vår vardag. Vi kanske behöver göra oss av med vår egen sekularisering av vår vardagsliv. Då kanske svenskarnas inställning till religion kan förändras.

3. Alternativen finns nog inte i USA. Vi behöver inspiration utifrån. Vi behöver all hjälp vi kan få, men undersökningen visar att situationen i USA är en helt annan än den i Sverige. I USA är religion viktig, det göra att lösningarna därifrån kanske inte alltid funkar i vårt kulturella sammanhang. Man börjar ju alltid där man befinner sig och om start- och utgångspunkterna är annorlunda, så blir det ibland märkligt att vi tar efter så mycket från just USA, när förhållandet till religion är så annorlunda. Med detta sagt så betyder det inte att det inte finns goda impulser från USA, men de går aldrig att ta rakt av och läget är ett annat, vilket gör det oerhört svårt att överföra in i ett svenskt sammanhang.

"Hur många människor blir avskräckta från Vägen, radikalt och för all framtid, av mötet med kristna som är okänsliga, stela, oåtkomliga, tråkiga, fanatiska och otillfredsställda? Ändå finns det sådana kristna överallt, och det de saknar är den helhet och fullhet som springer fram ur den väl balanserade livskraften och friheten i Guds kärleksliv... Felaktiga andliga tolkningar och tillämpningar av det här ligger bakom många människors bedrövelse och uppror mot Gud." (Dallas Willard)